Har de senaste kvällarna gått och lagt mig tidigt. Har legat och tänkt mycket på mormor och morfar och försökt att få tillbaka ljusa och fina minnen. Det har gått bra, känns skönt att minnas dom som friska och pigga än gamla och sjuka. Jag kommer fortfarande ihåg alla möbler och detaljer i huset de bodde på. Gjorde en husesyn i tanken igår och det var som att det var igår jag var där och lekte. Äppelträdet på framsidan, den lite sluttande garageuppfarten, skinnpuffen i gillestugan, det virkade överkastet i gästrummet. Hallen på övervåningen hade ett trädraperi vi roade oss med mycket. Mot ena väggen stod en stor kista och dörren till badrummet låg här. Badrumsporslinet gick i mintgrön om jag inte minns fel. I finrummet fanns 2(!) soffor och öppen spis där vi grillade korv. I städskåpet vid ingången till köket fans obegränsat med fint ritpapper (min mormor jobbade på tryckeri).
Min bästa plats måste ha varit i sovrummet där mormor hade ett slags sminkbord. Här fanns speglar och hur mycket halsband som helst! I sovrummet hade de även ett runt bord med en lång duk. Perfekt att gömma sig under! Spegelväggen var bra när man gjorde konster.
På baksidan spelade vi badminton, fotboll och bokia (uttalas med finsk brytning). Alla våra leksaker låg i en grop vid ett fönster. Nu när jag tänker på det var det inte lite konstigt med ett typ nedgrävt fönster?
På baksidan fanns ett stort trädgårdsland. Välskött såklart! Som jag minns det så fanns det alltid jordgubbar i landet. Har inte något minne av att gubbarna var omogna eller slut. Till jordgubbarna stekte mormor de ljuvligaste plättarna.
På söndagar var vi ofta där och åt hela familjen. Mormor måste ha lagat mat i Flera timmar dom dagarna. Vi barn fick alltid köttbullar med brunsås och jag kan tänka mig att vi alltid åt riktigt mycket. Efter maten fick man spela schack på morfars dator, det var väldigt coolt. Minns att jag tyckte att det var lite tufft att min morfar hade dator.
På sommaren grävde man mask i komposten, stora feta maskar, eller så gjorde man morfars finska bete på mjöl och vatten. Sen bar det av till Tunanäs. Fiska och bada med morfar och fika och gå till lekparken med mormor.
Jag skulle kunna hålla på hur länge som helst. Men nu har jag i alla fall fått ner några minnen. Även fast jag inte längre har någon mormor och morfar på plats längre så har jag i alla fall fantastiska minnen från förr.
1 kommentar:
Åh, så fint du beskriver det! Jag beklagar verkligen din morfars frånfälle.
Jag gjorde liknande grejer när min farmor dog, det där med att plocka fram de ljusa minnena och gå "husesyn". Kändes lite tryggt på något vis.
Personligen har jag lite svårt att acceptera att den äldre generationen i min släkt börjar försvinna, även om det är livets gång :/ Men som sagt, man får va glad för och vårda alla fina minnen man har med dem.
Skicka en kommentar